Nytt år - nya löften

God fortsättning på det nya året allihop!

Nyårsafton förlöpte lungt och stilla. Kallenina fyller år på nyårsafton och då drar vi inte ut på nåra partaj utan vi håller oss hemma och äter tårta. Hon hade bestämt sig för att hålla sig vaken till tolvslaget. Det gick och hon skålade med oss i apelsinjuice, men det var lite svårt, timmarna kändes långa frampå kvällen.

Jag börjar det nya året med att tacka och visa presenter och julklappar som har förfärdigats av andra och som jag nyligen fått.

Igår förmiddags gjorde jag något jag inte trodde om mig själv för några månader sedan. Jag var ute och klev i snödrivor med min nya kompis. Fotostativet alltså. Jag fick två böcker om digitalfotografering i julklapp av maken som gärna uppmuntrar mitt nyfunna intresse att ta bättre bilder. Författaren sätter stativet främst av alla fototillbehör och jag har redan förstått varför. Det är helt oumbärligt för att få skarpa bilder. Jag är säker på att min morfar hade blivit jätteglad om han vetat hur mycket nytta jag kommer att ha av fotostativet jag fått efter honom.

Det är ett av mina nyårslöften, att lära mig ta bättre bilder.

Den här jättesöta tomten har jag fått av G. Visst är han gullig där han sitter och myser vid granen (som har fått snö på sig igen efter stormen). Tack snälla G, för den mysiga tomten! Han var en tacksam modell för han är ju bra påpälsad för en liten tur i drivan, hi, hi.

Det här är det andra hantverksalstret och det fick jag av min mamma. Hon har sytt ett jättegosigt rufsetäcke i flanell. Vårt vardagsrum värms främst med braskamin och då är det skönt att ha en varm pläd att krypa in under. Här har Kallenina virat in sig och myser vid brasan. Tack mamma! Det är även skönt att sova en liten lur under, det har vi redan testat.

Sen har jag ett tack till. Jag fick en jättefin klädd anteckningsbok av M. Tyvärr har jag inget foto på den för tillfället. Tack M! Hoppas du läser det här. Den kommer att bli min nya Sy-bok. Det är ytterligare ett nyårslöfte till mig själv. Att försöka bli mer organiserad och samla alla syidéer i en och samma bok istället för på otaliga små lappar som bara kommer bort.

Julaftons morgon...

Så här mysigt hade vi det på julaftons morgon. Tur att jag passade på att ta kort innan Smulan välte ut ett glas mjölk och la lite rödbetssallad på duken.

jag ska köpa mig en gran...
Det höll vi på att få göra. Det var ju meningen att Kallenina skulle få ha den lilla granen jag hade med på utställningen på jobbet. Men den gillade inte att den fick vänta ute över natt tills städningen var klar. På morgonen efter att vi tagit in den så rasade alla, verkligen alla, barr av. Den måste blivit helt chockad. Då fick hon ta en liten så kallad "dikesgran" som jag haft i en burk i hallen. Den fick ingen ljusslinga, men väl småkulor och klockor och en ängel i toppen. Sen hamnade den uppe på skrivbordet istället för på golvet. Rätt bra när man har en klåfingrig lillasyster.



Istappar hänger ner från taken........
Kvällen före julafton var maken ute och tog det här fina kortet på utegranen. Det lyser upp så mysigt under snön. Den snön har blåst all världens väg nu, det är storm ute för tillfället.



Tomten jag vill ha en riktig jul, en sån som man har när man är liten. Jag vet att du inte gör mig besviken.
Ingen blev besviken. Båda ungarna gillade granen. Den fick inte så mycket pynt som vanligt i år och inget glitter i småbarnshöjd. Smulan har lite svårt att hålla sig ifrån att hjälpa till att flytta pyntet till nya grenar.
Och tomten var här. Det syns väl på pakethögen? Och då är inte alla ditlagda ännu.


Idag har det bara slappats. En julklappsfilm och en liten promenad till ett hus i grannskapet som satsar hårt på ljusdekorationer ute. Det är kul att se på. Tyvärr så somnade Smulan i vagnen innan vi kom fram. Men det kan ju bli fler promenader.

En riktigt God fortsättning önskar jag er alla!

Julförberedelser

Nu har vi fått in granen och den tinar långsamt i väntan på att kläs. I år är den högre är någonsin, ca tre meter. Japp, vi har högt i tak i tv-rummet. Maken har åkt iväg för att införskaffa en ljusslinga till. Vi kom på att det var dags att uppgradera belysningen i år. Bild på konstverket kommer när den är färdigklädd. Det brukar ta sina modiga timmar. Tur att man har egen skog när man har rum som kräver den granstorleken.

Kallenina ska få en egen gran på sitt rum i år. Hon får den granen jag hade med på jobbet. Gissa om hon är spänd på att få klä den. Största problemet är var den ska stå. Ett träd, även om det är litet tar upp rätt mycket plats i ett vanligt rum. Framför garderoben, byrån eller skrivbordet. Vi får se.

Den passar väl inte i granen, men väl inne på Kalleninas rum efter jul. Vimpeln som jag sydde av bitar som blev över när jag sydde julstrumporna. Hoppas bara att den inte är för gulligt blommig och pastellig för henne.

Utställning

I fredags hade vi Vernissage på vår utställning, som även pågår hela denna vecka. Inte bara kollegor är välkomna, utan alla som har vägarna förbi Markan på regementsområdet i Falun är välkomna att titta in. Huset vi håller till i är gammalt och det ger en trevlig bakgrund till våra alster med vinklar och vrår.
Golven lutar också, men nu har jag vant mig vid det och behöver inte äta åksjuketabletter längre.

Julstrumporna gör sig jättebra på trappräcket.

För att få riktig julstämning så tog jag med en gran att visa upp julgranspyntet på bästa sätt. Det filtfigurer i alla möjliga former och några "vanliga" sydda grisar och hjärtan. Notera den vackert julröda brandsläckaren brevid granen.

Även Kallenina var med på ett hörn. Hon har gjort dessa urgulliga glasunderlägg. Hon sparar ihop till ett handkonsolspel (gissa vilket?)och hoppades på kunder. Det syns väl att det är svampen i Nintendos Super Mario. Hog gjorde serier om fyra stycken. En röd, en gul, en grön och en blå. Jag har sett sådana på etsy.com så de passar att ha med tycker jag.

Här är ett smakprov på mina kollegors konst. Det är A som har gjort denna vackra serie. Lägg märke till de röda pluttarna. Konsten var populär bland besökarna.

Här är ett gäng av Y's tavlor.

En vacker tavla i grönt, även den målad av Y.

Allt som allt ställde de ut cirka 70 tavlor, alla jättefina.

Jag älskar ju rutigt, så rutiga hjärtan har jag sytt rätt många.

Alla våra besökare var mycket imponerade av hur kreativa vi är. Kul!

Tänk vad tiden går

Tiden bara springer förbi. Idag kom jag på att det tidgare i veckan var ettårs-jubileum på bloggen. Och så har besökarantalet gått över 2000. Det är jättekul. Tänk att ni läser det jag skriver.

Jag önskar som vanligt att jag var mer frekvent med uppdateringar av bloggen, men det är svårt. Min ursäkt just nu är att jag prioriterat själva syendet den tid som funnits. Veckan har bestått av jobb, jobb, jobb, fiolkonsert, IKEA-besök, handla, ridlektionsskjutsning, laga mat, röja bland leksaker (då känner man sig som Sisyfos) och sova lite i soffan. Då vill det till att man tar alla chanser till att sy.

På fredag och en vecka framåt kommer vi att ha konstutställning/julförsäljning på jobbet. Vi är ett gäng tjejer visar upp våra respektive konstnärliga uttrycksformer och ger våra arbetskamrater möjligheten att ge bort handgjorda julklappar.

Det är lite pirrigt att visa upp det man åstakommer vid symaskinen på jobbet. Själv tycker jag att det är fina grejor, men vad tycker de andra? Duger det?

Bland annat har jag gjort ett gäng små söta julstrumpor och jag fortsätter i samma anda som förra månaden, med "Använd det du har". Allt material är från mina gömmor, inget är nyköpt. De är fodrade och vändsydda, så att man slipper synliga sömmar.

Jag slår ett litet slag för att inte allt behöver vara rött och grönt till jul. Julen kan vara härligt pastellig och blommig också.

Femte projektet i Novemberutmaningen

Trots bristen på snö så är det snart jul. På söndag är det första advent och tidigare i veckan blev jag klar med ljusstakarna i fönstren. Det är världsrekord för mig. Annars så brukar ljusstakarna inte komma på plats förrän på kvällen första advent. Men jag visste att jag antagligen skulle vara trött idag efter att ha varit ute på tjänsteresa i veckan. Att gå upp kvart över fyra är ingen hit........Det är inte så glamoröst att vara ute på kurser och konferenser som det låter.

Och i år har jag till och med fått ett ryck och sytt julgardiner till köket. Av ett rödrutigt tyg som jag köpte när Kallenina var liten, för det skulle ju givetvis vara ett projekt som platsade i utmaningen.

Köksfönstret ligger rakt i väster och det är härligt med kvällsolen i köket. Visst, nu är det mest bara mörkt hela tiden, men andra delar av året badar köket i ljus. Härligt. För att få in så mycket ljus som möjligt så vill jag inte ha långa gardiner som skymmer fönstren utan bara korta kappor.

Innan gardinerna kom på plats så putsades fönstren, utsidan fixade maken för en månad sedan, och så rensade jag upp lite bland krukväxterna. Efter det var jag mycket nöjd med mig själv.

Som ni ser tillhör jag den halvan av befolkningen som har en Nusnäs-ljustake. Men de är så fina. Det tyckte Smulan också. -Fnt, sa hon om alla ljusstakarna. Nu är det väldigt viktigt för henne att de tänds på kvällarna.

När jag skulle fota så blev det inte bra alls först. Eftersom det var så mörkt så blev det mest skakigt och suddigt. Jag svor för mig själv och blev lite sur på att jag inte är bättre på att ta bilder. Men du kom maken med tipset att använda ett fotostöd. Jag fick ett sånt och annan kringutrustning efter min morfar för länge sedan. Att jag inte tänkt på det.

Och tänk, det passade med vår lilla digitalkamera. Tydligen så har all fotoutrustning samma standard. Helt otroligt.

När jag fick kameran att vara still så lekte jag lite med alla de där funktionerna man aldrig använder annars. Bilden blev fin i svartvitt också.

Fjärde projektet i novemberutmaningen

Jag har svårt att bestämma mig för om ungarna har kläser så det räcker eller inte. Ofta så känns det inte så. Men när jag sen ska lägga in tvätt i skåpen så ser det ut att finnas mer än nog.
Men lite nya kläder är alltid kul och uppiggande, eller hur?
Kallenina har alltid tagit på sig det jag lagt fran och alltid blivit glad när jag sytt eller köpt kläder åt henne. Smulan har redan börjat visa sig mycket bestämd gällande klädval. Klänning ska det helst vara.

Den här gången blev det en enkel randig tröja till Kallenina. Den är sydd av en stuvbit lite tjockare trikå från Rosa Huset. En rätt nyinköpt bit faktiskt, den ha bara legat till sig i lådan sedan i våras.

Möstret är från Allt om Handarbete. Som vanligt blev den ganska generös i halslinningen. Nästa gång ringar jag den lite mindre och sätter nog i en liten mudd, det blir snyggare. Men ärmarna räckte till, annars är det ju vanligt att AoH's mönster har mycket snålt tilltagna ärmar.